Ett begrepp som ofta används för att jämföra hur mycket man sparar är sparkvot. Med sparkvot menas i regel hur stor andel av nettolönen som går till sparande. Om en person får ut 25 000 kr efter skatt och sparandet uppgår till 2 500 kr är sparkvoten 10% (2 500 / 25 000 = 0,1). Jag har som målsättning att min sparkvot ska uppgå till 20% varje månad sett till helåret, dvs. den kan vara högre eller lägre än 20% en enskild månad.
Innan vi går vidare tycker jag det är viktigt att titta lite närmare på hur jag har beräknat min sparkvot. För att kunna jämföra sparkvot krävs nämligen att man beräknar sparkvoten på samma sätt. Jag har utgått ifrån min nettolön och inkluderar endast långsiktigt sparande, dvs. pengar som jag inte har för avsikt att använda inom de kommande 5-10 åren. Jag har inte inkluderat amortering på bostadslån trots att det bör ses som en form av sparande och jag har inte heller inkluderat mitt "målsparande" då det sparandet är tänkt att användas för konsumtion inom en relativt snar framtid. Något som jag däremot har inkluderat är det belopp som jag varje månad sätter av i sparande för vårt barn.
Om jag inte inkluderar barnsparande uppgår sparkvoten istället till ca 16,8%. Det är detta belopp som är tänkt att i längden generera en så stor passiva inkomst att jag kan leva av den om jag så önskar. Självklart skulle jag gärna se att sparkvoten var högre och jag hoppas kunna höja den i framtiden men för stunden anser jag att det viktigaste är att sparandet kommer igång.
Mitt sparande kommer till en början fördelas på buffertsparande, indexfonder och aktier. Anledningen till att en del går till buffertsparande är dels att jag önskar ha en lite större buffer för oförutsedda händelser och dels för att jag önskar ha en del likvider som kan användas vid en eventuell börsnedgång. Info om vilka fonder och aktier jag sparar i finns här. Barnsparandet investeras helt i indexfonder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar